Hej kära läsare! Isa här, tillbaka med den andra artikeln i serien om kvinnohälsa. Den här gången fördjupar vi oss i klimakteriet, tiden då vår menscykel börjar avta. Har du inte läst igenom min föregående artikel om PMS rekommenderar jag att göra det för att bilda en djupare förståelse för kvinnokroppen och dess hormoner.
Vad är övergångsåldern?
Klimakteriet, också kallat övergångsåldern är den period i en kvinnas liv då äggstockarna börjar tröttna på sitt jobb och vill helt enkelt gå i pension. I takt med att deras funktion börjar avta behöver hela vårt hormonella system sakta ''kalibrerar'' om sig, vilket i vissa fall kan vara lite av en berg o dal bana.
Dessa förändringar ger sig ofta till utryck redan i 40-års åldern genom oregelbundna menscyklar och kallas då för förklimakteriet. När vi helt slutat att ägglossa uppnår vi så kallat Menopaus, vilket i snitt inträffar runt 51 års ålder. Exakt när de här förändringarna börjar äga rum är dock svårt att förutse eftersom det är högst individuellt.
Vissa kvinnor upplever en relativt lätt och symptomfri övergång medan andra upplever ett långt, intensivt och utdraget klimakterium. Kortfattat är faktorer kopplat till allmänhälsa så som stress, inflammation, kost, matsmältning, träning och allmän livsstil är det mest avgörande för hur tuff eller enkel övergången kommer att upplevas.
Låt oss börja med att reda ut alla förvirrande begrepp då de ofta blandas ihop och definieras lite olika:
Menopaus - sista mensen, fastställs först 12 månader i efterhand
Förklimakteriet - Perimenopaus, tiden innan menopaus då hormonsystemet ''börjar ställa om sig'', hormonerna kan svaja och mensen bli oregelbunden. Tydliga symptom på förklimakteriet inträffar i genomsnitt 4 år innan menopaus, men är högst individuellt.
Förklimakteriet - Perimenopaus, tiden innan menopaus då hormonsystemet ''börjar ställa om sig'', hormonerna kan svaja och mensen bli oregelbunden. Tydliga symptom på förklimakteriet inträffar i genomsnitt 4 år innan menopaus, men är högst individuellt.
Klimakteriet - Hela perioden, inklusive förklimakteriet och efteråt (postmenopaus)
Övergångsåldern - Ett annat, mer vardagligt ord för klimakteriet
I den här artikeln ska vi ta reda på varför vissa kvinnor upplever mer eller mindre symptom, vad som händer med våra hormoner, och vad vi kan göra för att förbereda och underlätta för en enklare övergång. Vi kommer också kika på hur människor i andra länder och kulturer har olika syn på klimakteriet.
Klimakteriet i andra kulturer
I Japan kallas övergången konenki, vilket betyder ”tid av förnyad energi”. Övergångsåldern ses som en helt naturlig omställning snarare än ett slut. Värmevallningar har historiskt sett varit betydligt mer sällsynt. Det vanligaste beskrivna besväret är stelhet i axlarna, något som är näst intill lika vanligt för män i samma ålder. Så huruvida deras låga grad av symptom har att göra med japanernas livsstil eller deras höga konsumtion av fermenterad soja (fytoöstrogener) låter vi vara ospekulerat tills vidare.
Det är inte bara i asien det finns en en annorlunda inställning utan även i de allra flesta ursprungsbefolkningar. Exempel på det är maorierna i Nya Zeeland, där betraktas menopausen som en övergång till en djuphet och visdom. När en kvinna inte längre blöder, sägs hon behålla sin livskraft inom sig, liksom hennes energi och visdom nu stannar inom henne och kan användas för att vägleda andra. Postmenopausala kvinnor har ofta setts som naturliga vägledare i byn eller stammen, de som sitter på kunskapen, berättelserna och erfarenheterna.
Just att kvinnans roll framhävs mer vis, respekterad och vägledande efter menopaus är ett mönster som syns i många olika ursprungbefolkningar och kulturer världen över. Likaså är det mer vanligt med en mer avslappnad attityd till våra faser i livet. Där övergången ses som en helt naturlig och självklar del av att vara kvinna.
Hormonsystrarna
Innan vi kikar vidare på vad som faktiskt händer i kroppen under klimakteriet ska vi även gå igenom två fundamentala hormon- Östrogen & Progesteron. Jag gillar att likna dem med två systrar, den energiska utåtriktade östrogen-systern som älskar att festa och dansa, och hennes syster Progesteron som är mer introvert, vill ha lugn och ro samt ordning o reda.
Östrogen - Är egentligen ett samlingsnamn på flera hormoner. Våra tre kroppsegna östrogener är - Östradiol (vårt ''fertila'' östrogen), Östriol (Gravid-östrogenet) och Östron (Postmenopaus östrogen).
Östradiol (vårt mest förekommande östrogen) är det hormon som ger oss våra kvinnliga former och påverkar hud, hår, naglar och immunförsvar till de bättre. Det bygger upp livmoderslemhinnan, bidrar till ''Glow'', libido och fuktiga slemhinnor. Höga och balanserade östrogen-nivåer kan få oss att känna oss mer sociala, kreativa och energiska.
Östradiol har också en viktig betydelse för vår hjärt-kärl hälsa, dessutom stimulerar det uppbyggnaden av benvävnad och hämmar nedbrytningen av skelettet.
Progesteron - Gulkroppshormonet som ger oss lugn och ro. Progesteron produceras nästan uteslutande av gulkroppen som bildas efter ägglossning under den luteala fasen och har som uppgift att förbereda kroppen inför en eventuellt graviditet: Latin - Pro-gestare, dvs För-bärandet = För Graviditet.
Progesteron agerar som en trogen och lojal syster och balanserar upp östrogenets energiska natur som annars kan resultera i kaos och ''för mycket av de goda'' om de får skena fritt. Progesteron har generellt en lugnande, ångestdämpande och sömn-främjande effekt, bland annat genom att förstärka GABA i kroppen.
Illustration hur Progesteron och Östrogen-''dansen'' ser ut under en vanlig menscykel. Obs, bara en ungefärlig illustration och inte faktiska värden, liksom en cykel inte alltid är 28 dagar och det är högst individuellt när ägglossning inträffar.
Balansen mellan Östrogen & Progesteron är helt avgörande för hormonell harmoni. En vanlig obalans är att östrogenet är för högt i relation till progesteron i lutealfasen. Det betyder dock inte att östrogen-nivåerna i sig nödvändigtvis är höga, en kvinna kan ha både ''östrogen-dominans'' och östrogenbrist, allt handlar om förhållandet till progesteron. Östrogen-dominans är en stor faktor vid PMS och är även vanligt förkommande under förklimakteriet.
Vad händer i kroppen?
Den här stora omställningen av vårt hormonella system sker inte över en natt. Klimakteriet är en lång process och sker i flera skeden och påverkas framförallt av ovannämnda hormoner.
1. Progesteron sjunker.
''Kvalitén'' på vår cykel minskar med åren, hormonerna minskar, ägglossningen blir sämre och kvalitén på gulkroppen minskar = Mindre progesteron. Detta är det första tecknet på förklimakteriet och kommer ofta tillsammans med en oregelbunden cykel och ägglossning som uteblir allt oftare. Det här börjar ofta redan i 40 års åldern eller tidigare och vissa kvinnor märker knappt av det.
Upplever vi ett tidigt och och kämpigt förklimakterie är risken stor att vår kropp redan kämpar med hormonobalanser, virus, toxiner, begränsad utrensningsförmåga och matsmältningsbesvär.
2. Östrogent ''ballar ur''
En bit in i förklimakteriet är de väldigt vanligt att östrogen börjar fluktuera kraftigt. Ena stunden är nivåerna mycket höga för att stunden därpå sjunka drastiskt. Det här är den vanligaste anledningen till att värmevallningar uppstår eftersom östrogenet påverkar regleringen av vår kroppstemperatur. Inte alla kvinnor känner av att dessa fluktueringar, men har du trötta binjurar, obalanserat blodsocker, belastad lever etc så ökar risken för vallningar.
3. Menopaus
Slutligen upphör äggstockarna att ägglossa. Först när mensen har uteblivit i 12 månader kan vi konstatera att vi nått menopaus. Det kan ta lite tid innan hormonerna stabiliserar sig, men så småningom förblir de låga och mer stabila över tid. Progesteronet är i stort sett borta (endast små mängder bildas i binjurarna). Östron blir vårt nya dominerande östrogen, vilket förkommer i betydligt lägre halter och är något svagare än östradiol. Om du har haft mycket symptom under klimakteriet börjar generellt sett dessa lätta nu, men det är inte ovanligt att symptom som värmevallningar pågår i många år även efter att mensen har upphört.
Symptom eller inte
Vid det här laget har vi förstått att vår hälsa och livsstil har ett stort inflytande på hur vi upplever klimakteriet. Visserligen kan såklart även gener spela en stor roll, men turligt nog är det andra faktorer (sådana som vi har möjlighet att påverka) som är mest avgörande. Vilket är följande:
Sköldkörtelns mående. Sköldkörteln styr vår metabolism och kroppstemperatur och samspelar med könshormoner, stresshormoner samt blodsockerreglering. Är den redan “trött eller stressad'' sedan tidigare (på grund av tex långvariga virus, mögel och toxiner, utbrändhet, infektioner eller tarm-obalanser) är den redan känslig för hormonförändringarna som kommer i klimakteriet. Symptom i övergångsåldern så som trötthet, nedstämdhet, frusenhet, hjärtklappning och viktförändringar går oftast hand i hand med en nedsatt sköldkörtel. Att ha koll på sina värden redan tidigt i skedet är därför en god idé (obs, funktionsmedicinsk perspektiv på sköldkörtelvärden skiljer sig från vårdens referensvärden tex TSH anses normalt upp till 4.0 medans funktionsmedicin drar linjen vid 2.0)
Binjurarnas status. Binjurarna producerar hormoner som kortisol och DHEA och får en ''ta över'' en del av äggstockarnas produktion när dem ska gå i pension. Är de redan belastade av exempelvis år av stress, dålig sömn eller näringsbrist blir övergången ofta tuffare. Resultatet blir mindre stresstålighet, trötthet och en kropp som har svårare att återhämta sig.
Levern. Levern bryter ner och eliminerar hormoner. Fungerar den sämre riskerar hormoner att bli kvar för länge i kroppen, vilket kan driva obalanser och symptom. En belastad lever = sämre hormonell balans.
Tarmhälsa. Tarmen påverkar hormonbalans, näringsupptag och inflammation. Obalanser här kan förstärka både hormonella besvär och allmänt mående. Problem som IBS går ofta hand i hand med andra obalanser i kroppen.
Blodsocker. Svajigt blodsocker = svajigare hormoner. Dippar och toppar påverkar energi, humör och stresshormoner och kan trigga mer sug, sämre sömn och ökad trötthet. Stabilt blodsocker är en av de mest underskattade nycklarna till en jämnare hormonell övergång.
Elefanten i rummet
Det finns något viktigt vi behöver vara medvetna om när de kommer till hormonhälsa. Du kanske känner att du har levt relativt hälsosamt, rört på dig, ätit bra, tagit kosttillskott, mediterat, undvikt alkohol och rökning men ändå upplevt en rad hormonella besvär, vare sig det är PMS eller klimakteriesymptom. Som uttryckt tidigare - ja, det stora grundarbetet ligger i vår livsstil i hur vi tar hand om oss själva men det finns en ganska stor elefant i rummet:
Vi har blivit missinformerade om hur vår biologi fungerar och vad som verkligen ställer till det i våra kroppar och vad som stressar våra nervsystem till den grad att vår återhämtning och självläkningsförmåga blir starkt nedsatt. Vi tror ofta att felet ligger hos oss, att det är något fel med vår kropp och att vi måste fixa oss själva - men vi måste komma ihåg en viktig sak:
Det är inte ditt fel att luften vi andas är full av föroreningar och miljögifter eller att vattnet vi dricker innehåller syntetiska hormoner och kemikalier. Det är inte ditt fel att levern är konstant stressad och överbelastat hos var och en av oss. Det är inte heller ditt fel att jordens mineraler är urlakande på grund av ohållbart jordbruk. Eller att samhällets normer och standard sätter ohållbar stress och press på allt från arbete, ekonomi, träning, relationer, föräldraskap - etc.
Ja, det kan låta lite hårt men hur i all sin dar kan man inte vara kritisk mot samhällsstrukturen när vi lever i en hormonell-pandemi? Stora företags-jättar har fått påverka oss under alldeles för lång tid. Vi ska konsumera mat, läkemedel och hushållsprodukter utan att ifrågasätta, med allahanda besprutningar, syntetiska hormoner, kemikalier, tungmetaller och raffinerade restprodukter som kommer på köpet. Inte nog att de förgiftar och saboterar i våra egna kroppar utan likaså för vår miljö, djuren, naturen och våra barn och barnbarn.
Visst kan det kännas hopplöst med faktorer som ''står utanför vår makt'' (vilket inte är helt sant eftersom det är vi konsumenter som styr efterfrågan). Men allt kokar ner till kunskap och livsstil. Rätt kunskap ger oss möjligheter att göra bättre val. Så låt oss nu vända på steken och se vad vi praktiskt kan göra för att klimakteriet ska vara en tid av djup transformation och pånyttfödelse framför en evig dans av värmevallningar och PMS🙂
5 Nycklar för ett enklare klimakteriet
Hälsa tar tid. Vi behöver förstå att övergångsåldern är en enormt stor och djup process som tar flera år och desto tidigare vi kan lägga grunden för en god hälsa, desto bättre. Med det sagt finns de många sätt vi både kan förebygga och påverka för en lättare övergång. Nedanstående punkter är lika mycket för dig som vill förebygga långt i förväg som för dig som redan befinner dig i klimakteriet:
1 - Kosten
Näringsrik och hälsosam kost lagad från grunden på hela, ekologiska och gärna lokala råvaror + måltider inkluderade bra fetter, högkvalitativt protein samt fibrer kommer lägga grunden för en bra hälsa och välfungerade tarmflora. Här är fler faktorer att tänka på när de kommer till kost och hormoner:
Blodsockerbalans - är otroligt viktigt för våra hormoner. Blodsockersvängningar triggar kortisol (Stresshormon) och leder till mer bukfett, vallningar, oro och sömnsvårigheter. När östrogen så småningom sjunker i klimakteriet blir vi ofta mer insulin-resistenta och går lättare upp i vikt, särskilt runt midjan. Att äta en kost rik på protein och fibrer och bra fetter, samt undvika måltider med socker och snabba kohydrater är en god ide för att hålla blodsockret och insulinet på en bra nivå.
Fytoöstrogener - Fytoöstrogener är inte hormoner utan en grupp av växtämnen som påminner om östrogen och kan binda till våra receptorer. Dem är dock betydligt mildare än våra kroppsegna östrogener, tar du dem i ''större dos'' kan dem hjälpa till att ''reglera'' östrogennivåerna om de är för låga eller för höga. I stora doser dem gör dock bäst nytta efter att menscykeln har upphört, för att stötta kornisk låga östrogen-nivåer.
Exempel på livsmedel med fytoöstrogener: Soja (bör vara ekologiskt odlad och fermenterad för hälsoeffelt, förutsatt att du tål soja), linfrön, sesamfrön, bönor och baljväxter.
Fett - Alla våra hormoner produceras att kolesterol och därför är det viktigt att vi regelbundet får i oss högkvalitativt fett från kosten och att undvika inflammatoriska fetter så som solrosolja, rapsolja, margarin mm. Stek i ghee, talg eller kokosolja. Ät gärna omega 3 från sardiner, sill, makrill och konsumera ägg, smör, avokado, oliver, olivolja etc.
Övriga näringsämnen
Alla vitaminer och mineraler är givetvis viktiga för hälsan men innan och under klimakteriet ökar behovet av vissa näringsämnen. De allra viktigaste är:
Magnesium
Bidrar till en mängd olika funktioner i kroppen men viktigast är dess lugnande och stöttande effekt på nervsystem och muskler samt stärkande effekt för hjärt-kärlhälsa skelett och tänder, metabolism, sömn/återhämtning samt blodsockerbalans.
D-vitamin
Stödjer upptag av kalcium, stärker skelett och tänder och minskar risken för benskörhet. D-vitamin är centralt för vår hälsa på alla sett o vis, inklusive immunförsvaret, humör och hormonproduktion.
Omega-3
Liksom ovanstående, viktigt för en rad funktioner i kroppen bland annat hjärnans funktion, minne och koncentration. Omega 3 har också antiinflammatoriska egenskaper och kan lindra ledvärk, torra slemhinnor och nedstämdhet.
B-vitaminer (särskilt B6, B12 & folat)
Nödvändiga för energiomsättning, nervsystem och blodbildning, hormonreglering, humör, koncentration och minskar trötthet, PMS och div. klimakteriesymptom.
Zink
Bidrar till normal hormonproduktion, fertilitet och immunförsvar. Viktigt för hud, hår, naglar och sårläkning. Även viktigt för progesteronproduktionen.
Selen
Kraftfull antioxidant som skyddar cellerna mot oxidativ stress. Viktig för sköldkörtelhormoner, immunförsvar och hjärt-kärlhälsa.
Jod
Superviktigt för bland annat sköldkörtelfunktion och väldigt vanligt att många ligger lågt på. Om vi inte har tillräckligt med jod så har metabolismen inte en ärlig chans.
För att få i dig ovanstående ämnen kan du stötta kroppen med superfoods som ostron, lever, ägg och fet fisk samtidigt som vi uppmanar dig att verkligen se till så matsmältningen fungerar bra. Från Althos sortiment är det i första hand Shilajit, Vital, Zen magnesium och Leva vi rekommenderar som näringsförsäkring då dessa täcker i stort sett allt du kan tänkas ha svårt att få i dig från mat. Med undantaget omega 3 och D-vitamin, för dessa rekommenderar vi Arcticmed eller Rosita torskleverolja vid behov, den senare innehåller även D-vitamin även om vi såklart föredrar solsken i första hand!
2 - Rörelse & Träning
Rörelse är medicin! Inför och under klimakteriet blir det extra viktigt med träning, trotts att motivationen kan komma och gå i takt med att hormon-nivåerna förändras. Att hålla igång med träning under klimakteriet för att förebygga benskörhet, viktuppgång och hjärt-kärlsjukdomar när hormonerna sjunker är en god ide. Viktigast är att hitta en träningsform som passar dig, som du tycker är roligt och trivs med, med det sagt så finns det några generella områden som kan vara bra att täcka:
Styrketräning
Det här är den allra viktigaste och mest grundläggande träning för kvinnor över 40. När östrogen sjunker ökar risken för benskörhet och muskel-förlust. Styrketräning stärker både muskler och skelett, ökar ämnesomsättningen, förbättrar insulinkänsligheten och hjälper dig hålla vikten stabil.
Konditionsträning
Även konditionsträning är ett jättebra sett att stärka hjärt-kärlhälsa när östrogenet minskar. Konditionsträning förbättrar allt från cirkulation, lungkapacitet, blodtryck och energinivåer. Det viktigaste här är att inte stressa kroppen utan anpassa utifrån din egen form, det kan vara allt ifrån en power-walk till cykling och simning eller mer pulshöjande intervaller.
Lugn Rörelse
Yoga, promenader, Qi-gong etc är precis lika viktigt som ovanstående. Att hitta mjuk, nervsystems-reglerande rörelse där du kommer i kontakt med andetaget är som balsam för våra hormoner. Det kommer hjälpa oss minska stress, inflammation, eventuella symptom och ger kroppen en chans att återhämta sig.
Lymfaktivering
Den här går hand i hand med ovanstående punkt. Eftersom lymfsystemet inte har någon egen pump som hjärtat så aktiveras de istället genom rörelse och djupandning. När cirkulationen i lymfan fungerar bra minskar svullnad, inflammation och trötthet. Har du mycket klimakteriebesvär är med stor sannolikhet båda lever och lymfa påverkad. Du aktiverar lymfan genom långa promenader, studs på studsmatta, djupandning, torrborstning, dans och lymf-massage.
3 - Stötta Levern
Lever har en central roll för både metabolism och utrensning. Vår hormoner är helt beroende av att levern kan hantera, bryta ner och rensa ut dem för att vi ska ha rätt nivåer och balans. Under klimakteriet, speciellt då östrogen fluktuerar upp o ner - är vi extra beroende av att levern kan göra sitt jobb. Dock har gemene man en väldigt högt belastad och trött lever i dagens samhälle. Vi har redan nämnt flera faktorer som kan stressar levern: Miljögifter, stress, livsmedelsintolerans, blodsocker-svängningar etc.
Det vi kan göra för levern kort sagt är att ta bort allt som belastar den till största mån samt stötta med bra livsmedel, näring och örter (främst bitter-örter i samband med måltid). En annan viktig faktor här är att reducera all stress och öka halten av lugn och ro i vår vardag, så kommer din lever få bättre förutsättningar för att återhämta sig.
4 - Dygntrytm, Sömn & Återhämtning
Det är ett känt faktum att oro och sömnsvårigheter, inklusive nattsvettningar är en stor oönskad men vanlig problematik under klimakteriet. Läs gärna Viktor artikel Stora artikeln om Sömn där han även tar upp hur vår cirkadiska hälsa hänger ihop med våra hormoner.
Att ha en god dygnsrytm och ljus-hygien, dvs gå upp samt lägga sig samma tid varje dag, undvika artificiellt ljus i största mån morgon och kväll och istället utsätta sig för naturligt ljus (speciellt på morgonen) - kommer hjälpa till att få ordning på kortisol-melatonin balansen och där med förbättra sömn och återhämtning.
5 - Örter för klimakteriet
Har du läst mina tidigare artiklar har du nog lagt märke till min brinnande passion för örtmedicin, så givetvis måste våra växt-vänner få sin alldeles egna kategori även i den här artikeln. Det finns många örter som kan hjälpa vid klimakteriebesvär, bland annat:
Örter rika på Fytoöstrogener
Vi har redan gått igenom livsmedel rika på fytoöstrogener men faktum med att de finns en hel del örter inom samma kategori så som rödklöver, shatavari, humle och fänkål. Viktigt att tänka på är att starka fytoöstrogener (som soja, rödklöver och linfrön) framförallt har sin plats efter att vår menscykel slutat, för att stötta nivåerna. Under menscykeln kan fytoöstrogener i höga doser hämma östrogen-nivåer eftersom dessa konkurrerar med vårt kroppsegna östrogen som har betydligt starkare effekt.
Generella örter
Rödklöver - Traditionell kvinnoört rik på fytoöstrogener (isoflavoner) och används ofta vid vallningar, nattsvett och vid torra slemhinnor, den är generellt mild och välbeprövade och är enkel att plocka själv i Sverige på sommarhalvåret.
Humle - en lugnande ört som är en av dem som innehåller mest fytoöstrogener, kan vara bra vid dålig söm, vallning (gärna tillsammans med valeriana) under korta perioder men jag rekommenderar inte att använda den under lång period om du redan känner dig låg eller nedstämd då den kan förstärka melankoli under lång användning.
Salvia - en klassiker för vallningar pga av dess svett-hämmande effekt. Används i små till lagom stora doser i te eller tinktur och har en svalkande och hormon-balanserande effekt, ej rekommenderar dagligen i höga doser.
Fänkål - Innehåller också fytoöstrogener och eteriska oljor som kan lindra båda vid matsmältningsproblen, en vanlig ört med klimakteriebesvär.
Dong Quai - Kallas ibland för ''kvinnanas ginseng'' i traditionell kinesisk medicin. Den stöjder cirkulation och är en vanligt ört vid klimakteriet samt oregelbundna blödningar. Det är oklart om Dong Quai innehåller fytoöstrogener eller då studier skiljer sig åt.
Laktrisrot - Antiinflmmatorisk och återfuktande för slemhinnor. Vilket gör den till en klassisk ört för klimakteriebesvär. Dock bör den undvikas vid högt blodtryck.
Ashwagandha - En välkänd och älskad adaptogen rot som hjälper oss ''regelera'' stress och kortisol. Används ofta vid oro, sömnproblem och trötthet och är en populär kvinnoört, inte minst vid klimakteriet.
Läkesilverax - Är en av de mest välstuderade örterna för klimakteriesymptom. Läkesilverax har visat sig ha effekt på vallningar, svettningar och sömnsvårigheter och verkar ha en östrogen-modulerande effekt trotts att den inte innehåller några fytoöstrogener som man tidigare trott.
Mindset & Självkärlek
Sist men inte minst vill jag skriva några rader om vikten av Mindset & Självkärlek. Vi behöver fråga oss själva varför, varför vill vi må bra och minska eventuella symptom?
Är det för att vi vill hålla oss ungdomliga eller för att vi ska ''fungera'' och kunna jobba på som vanligt och ta hand om alla andra eller är det av faktiskt genuin kärlek och omtanke till oss själva?
Vi kvinnor är så starkt kopplade med naturen och dess cykler och vi har ofta en naturlig högkänslighet, empati och intuition. Vi har generellt en fantastisk förmåga att känna av vår omgivning och vår kropp som hela tiden ger oss feedback- trots det har vi sällan blivit utrustade med kunskap och verktyg på hur vi kan använda vår högkänslighet eller tolka kroppens signaler.
Kan det vara så att majoriteten av våra symptom är kroppen som talar, kanske till och med skriker på oss att lyssna i en värld där vi har blivit lärda att köra över vår intuition och göra som vi blir tillsagda? Rätta oss i ledet, ta en ipren och sitta ner i båten.
Kanske har vi på bekostnad av vår hälsa kört på i ett för högt tempo alldeles för länge, bara för att leva upp till samhällets och närståendes förväntningar? Ja, i så fall kommer övergångsåldern med sannolikhet vara den tidpunkt då din kropp säger ifrån, starkare än någonsin.
Okej hörni, det var nog allt för den här gången! Har du hängt med såhär långt vill jag tacka dig för din tid och tyckte du att artikeln var givande får du gärna dela den vidare i dina kretsar!
Ta hand om dig så ses vi i nästa artikel
Med vänliga hälsningar
1 kommentar
Läste att du skrev att sesamfrön och linfrön är fytoöstrogen i och bra i klimakteriet men har fått till mig att undvika frö och fröoljor vid inflammation som jag läker, gäller det även dessa två?